Beslutet är taget..

Från ett ögonblick till ett annat så var det bestämt. Om allt går som det ska flyttar vi till Stockholm i höst. Är fortfarande inte helt säker på när beslutet togs. Är inte säker på om det någonsin togs. Helt plötsligt var det bara bestämt och vi är på väg. Jag och pojken ska flytta till Stockholm.

Jag och pojken ska flytta till Stockholm och just nu har jag panik. Panik över allt vad det kommer att innebära, har nämligen tillbringar lite tid med att se vad för bostäder det finns att tillgå. Resultatet är skrämmande och jag förstår inte hur vi någonsin kommer att hitta någonstans att bo. De vill att man ska kunna visa upp papper på att man har jobb och jag har jobb, men inte i Stockholm och då räknas det inte. Pojken kommer inte att ha något jobb, han kommer att ha sitt företag och förutom alla dessa bekymmer så är det en väntetid på flera år om man vill bo hyfsat centralt.

Och mitt i paniken finns ett lugn, en lycka och fullt av drömmar och fantasier. För mitt i paniken känner jag hur oerhört roligt det kommer att bli, hur spännande jag känner att det är och hur gärna jag vill göra detta.